VÄRMLANDS MUSEUMS SAMLINGAR

Upphovsrätten

Sammanfattning av lagen
Med upphovsrätt menas rättsreglerna om författares, kompositörers, konstnärers och andra skapande upphovsmäns rättigheter att bestämma över hur deras litterära eller konstnärliga verk skall användas både ekonomiskt och ideellt. Upphovsrätt gäller i 70 från att upphovsmannen har avlidigt om inte annat avtalats.

Vad skyddas?
Upphovsrättslagen skyddar litterära och konstnärliga verk. Med det avser man framställningar i tal eller skrift, datorprogram, databaser, musikaliska och sceniska verk, filmverk, fotografiska verk och andra bildkonstverk, byggnadskonst, brukskonst och överhuvudtaget alla typer av alster av andligt skapande oavsett det sätt på vilket de kommit till uttryck. Upphovsrättsskyddet omfattar inte de fakta eller idéer som verket innehåller utan skyddar endast upphovsmannens personliga sätt att uttrycka verkets innehåll.

De två rättigheterna
Upphovsrättslagen ger varje upphovsman två typer av rättigheter till hans eller hennes verk. Dessa kallas ekonomiska rättigheterna respektive de ideella rättigheterna. Rättigheterna är så kallade ensamrättigheter, vilket betyder att ingen annan än upphovsmannen eller någon med hans tillstånd får vidta någon av de åtgärder som dessa rättigheter omfattar.

De ekonomiska rättigheterna
De grundläggande rättigheterna är:
rätten att tillåta eller förbjuda varje form av mångfaldigande (kopiering) av verket, dvs. framställning av exemplar i vilken form det må vara.
Rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten. Detta kan ske på tre olika sätt, nämligen a) genom att verket framförs offentligt, b) genom att exemplar av verket sprids till allmänheten genom vidareförsäljning, uthyrning etc. och c) genom offentlig visning av exemplar av verket.

De ekonomiska rättigheterna kan överlåtas till annan.

De ideella rättigheterna
De grundläggande ideella rättigheterna är
rätten för upphovsmannen att bli namngiven i samband med att verket utnyttjas,
rätten att motsätta sig att verket ändras eller görs tillgängligt för allmänheten i en form eller i ett sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart

De ideella rättigheterna kan inte överlåtas men upphovsmannen kan avstå från dem och ett sådant avstående kan under vissa förutsättningar vara bindande för honom.

Hur får man upphovsrättsskydd?
Skyddet för upphovsrätt uppkommer automatiskt. Någon registrering eller någon annan formalitet behövs inte för att ett verk ska ha upphovsrättsligt skydd. Det går för övrigt inte heller att registrera verket på frivillig basis hos någon myndighet, exempelvis patentverket. Den copyrightsymbol © som man ofta ser utsatt i böcker och på andra typer av verksexemplar har inte någon rättsverkan i Sverige utan tjänar mest som en påminnelse om att upphovsrättskydd finns för verket i fråga.

Hur länge varar upphovsrätten?
Upphovsrätten varar som huvudregel under upphovsmannens livstid och 70 år efter hans eller hennes död. I fråga om anonyma verk gäller sjuttioårstiden i stället från året för offentliggörandet.

När får man använda verk fritt?
I lagen finns en rad inskränkningar i de ekonomiska rättigheterna vilka gör att verk i vissa situationer och under vissa förutsättningar får användas utan hinder av det upphovsrättsliga skyddet. När man får använda verk fritt enligt någon av dessa regler skall man alltid iaktta de ideella rättigheterna.

Exempel på sådana fria användningar av skyddade verk är följande:
Var och en får framställa enstaka exemplar av skyddade offentliggjorda verk för enskilt, dvs. personligt bruk. Detta gäller dock inte datorprogram och inte heller kopiering i digital form av sammanställningar (databaser) i digital form. Därutöver gäller i vissa fall förbud mot att låta någon annan utföra kopieringen.
Citat får göras ur offentliga verk.
Särskilda bestämmelser gäller för fotokopiering inom undervisning och inom arkiv och bibliotek.
Särskilda bestämmelser gäller för utsändning av verk i radio och TV och för vidaresändning i kabelnät av dessa sändningar.
Särskilda bestämmelser gäller för kopiering av datorprogram (utöver förbudet mot kopiering för enskilt bruk).
Spridningsrätten för vissa verk är inskränkt bl.a. så att exemplar som överlåtits av upphovsmannen eller med hans samtycke får fritt överlåtas vidare (uthyrningsrätten lever alltid kvar).
Visningsrätten är också inskränkt bl.a. så att utgivna exemplar får visas fritt liksom också exemplar som överlåtits.
Betydande inskränkningar finns i upphovsrätten till s.k. allmänna handlingar.

Ersättningar
I anslutning till reglerna om inskränkningar i upphovsrätten finns också bestämmelser om vissa typer av ersättningar. Det finns t.ex. bestämmelser om s.k. kassettersättning, dvs. en avgift om två öre per spelminut av oinspelade ljud- och videoband (dock högst sex kronor för varje band) som avser att kompensera upphovsmän, artister och producenter av musikinspelningar för den omfattande enskilda kopiering som görs av deras verk och prestationer. En annan typ av ersättning är den som utgår vid vidareförsäljning av exemplar av konstverk (kallad droit de suite). Denna avgift utgör normalt fem procent på försäljningspriset exklusive moms och avser att ge en ersättning till de konstnärer som skapat verken som annars skulle gå helt om miste om den stora värdestegring som dessa konstverk kan få.

Förvaltning av upphovsrättigheter
Grundtanken i upphovsrätten är att varje upphovsman och utövande konstnär etc. har individuell personlig rätt att bestämma över hur hans eller hennes verk eller prestation skall få utnyttjas. I många sammanhang är det dock svårt eller omöjligt att skaffa tillstånd från individuella rättighetsinnehavare, särskilt när det gäller massutnyttjande av ett stort antal verk. För att underlätta administrationen började rättighetsinnehavarna tidigt att bilda organisationer för kollektiv förvaltning av rättigheter. Kända sådana organisationer är:
STIM (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå.)
SAMI (Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation).
IFPI (svenska gruppen av International Federation of the Phonographic Industry.
COPYSWEDE (överföringar på satellit- och kabelöverföringar)
BUS (Bildkonst Upphovsrätt i Sverige)
ALIS (Administration av litterära rättigheter i Sverige)
Bonus Presskopia (är en förhandlingskartell för att administrera rätten till s.k. reprografiskt mångfaldigande, dvs. fotokopiering

För att främja samarbetet mellan organisationerna och företräda dem i förhållande till till det allmänna i frågor om lagstiftning och kulturpolitik finns ett samarbetsorgan kallat KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd).

För mer info
Beställ skriften Upphovsrätt. Information om rättsreglerna.
Justitiedepartementet
103 33 Stockholm
Fax 08-20 27 34

eller:
Fritzes kundtjänst
106 47 Stockholm
Fax 08-690 91 91
Tel. 08-690 91 90
Internet: www.fritzes.se

Personuppgiftslagen (PuL) gäller endast för nu levande personer.

Fotografier betraktas normalt som personuppgifter även om inga namn nämns.

I personuppgiftslagen (PuL) finns inga specifika regler för Internet. I stället finns regler för överföring av personuppgifter till tredje land, dvs. länder utanför EU/EES-området. De reglerna omfattar Internet och andra internationella nät samt överföringar mellan Sverige och ett enstaka tredje land. Grundregeln är att det är förbjudet att överföra personuppgifter till tredje land, men det finns en rad undantag. Här anges när det är tillåtet att publicera personuppgifter på Internet. En förutsättning är naturligtvis att det enligt övriga regler i PuL är tillåtet att behandla uppgifterna.

Samtycke
Om den registrerade den som uppgifterna avser har lämnat sitt samtycke, är det tillåtet att publicera uppgifterna på Internet. Det är viktigt att komma ihåg att den registrerade ska ha fått sådan information att han eller hon kan bedöma för- och nackdelar med publiceringen

Harmlösa uppgifter
Harmlös information får publiceras på Internet utan den registrerades samtycke. Vad som är harmlös information måste bedömas från fall till fall. Utgångspunkten bör vara om den registrerade kan uppleva publiceringen som kränkande. Här bör man tänka på att alla inte har samma uppfattning om vad som är kränkande. Om osäkerhet finns så är det en god regel att inhämta samtycke.

Känsliga uppgifter, dvs. uppgifter om etnisk tillhörighet, religiös övertygelse, medlemskap i fackförening och även uppgifter om hälsa och sexualitet får normalt inte publiceras utan samtycke.

Journalistiska ändamål
Om personuppgifter behandlas uteslutande för journalistiska ändamål gäller inte alla reglerna i PuL. Undantaget är vidsträckt, det omfattar all publicering med ändamål att informera, utöva kritik och väcka debatt om frågor av betydelse för allmänheten.